Påväg med buss från första arbetspass till nästa :) Jag tycker om att jobba såhär men saknar mina två ❤ ❤
Såfort någonting bra händer i mitt liv börjar dessa negativa tankarna. Dom äter upp mig, tror alltid att jag har lärt mig hantera det men de är en ny process varje gång.
Jag är åtminstone inte hopplös (försöker jag intala mig själv), jag har klarat mig såhär långt för en gångs skull och nu måste jag kämpa utan att tappa det. Det kanske bara är att inse att jag inte kan förändras. Det verkar ju inte spela någon roll vad jag än planerar och förbereder mig själv inför då jag alltid kör på samma bana ändå. Jag är typ en idiot! Jag kan ju inte skylla på att jag är deprimerad eller har ångest då jag mår så bra. Okey, lite ångest då ska inte överdriva den går ju inte att undvika men den beror mest på mig själv och saker jag inte klarar eller orkar med. Djupare inpå det ska jag inte gå iaf, kan spara mitt deppinlägg tills de är riktigt kritiskt för att undvika alltför mycket negativitet.
Var och provjobbade på en restaurang igår, trevligt folk och otrolig vacker restaurang. Men min serveringsvana suger, jag måste veta exakt allt före annars vågar jag inte köra och le och tro att jag kan allt. Jag är inte sån. Man vet ju vad som förväntas från en men alla ställen har sin rytm och sitt sätt och de är den biten jag avskyr på nya ställen. Jag trivs så bra med det jag redan har men behöver fortf söka ett skitjobb att jobba på under sommaren och under mina lediga dagar. Pengar måste sparas, åtminstone försöka.. Jag vill flytta, och jag vill resa. |
BACALOAArchives
Augusti 2016
Categories |